Fantasin som pedagogisk metod

farggladJohan Theodorsson är berättare och dramapedagog har arbetat med berättande, sagor och drama i förskolan sedan 2005. Han är en populär utbildare och föredragshållare och expert på hur man kan använda fantasin som pedagogisk metod och hur man knyter samman berättande, kreativitet och lek.

Du kallar din lekmodell för ”Pedagogiskt fiske med sagor”. Kan du beskriva vad du menar med det?

Läs mer

Gör en saga

I tre artiklar ger jag att ge min syn på hur man använder sagor framgångsrikt i förskolan. Först ut var Berätta en saga. Detta är artikel två och jag kallar den Gör en saga. Sista artikeln kallar jag Lek en saga och kommer under våren 2013.
Komplex

Du kan enkelt göra egna sagor som lämpar sig för berättande i förskolan och för pedagogiskt arbete. Pröva denna metod som först beskriver hur du jobbar fram sagans skelett för att sedan fördjupa innehåll och karaktärer. Målet är att skapa enkla sagor som du sedan berättar och engagerar med hos din barngrupp. Läs mer

Dramalek efter barnböcker

Kenta och barbisarna

av Pija Lindenbaum

KentaMålgrupp • 4-8 år

Vad • Dramaövning

© Fantasiförmedlingen 2013


Hur går övningen till?

Här följer ett enkelt upplägg hur man kan jobba med dramalek i samband med att man läser en barnbok. Med dramaövningar fördjupar du förståelsen av innehållet i barnboken och barnen undersöker kreativt de frågeställningar du som pedagog ställer upp.

1. Börja med att berätta/läsa historien fram till stället på bilden 

Läs mer

Arbeta med sagor och miljöfrågor

Jag fick en fråga på Facebook häromdagen där en förskollärare undrade hur man kunde jobba med sopsortering/recycling och sagor. Hon var väl förberedd och hade gjort hela scenarier med kidnappning, ledtrådar och hjälteräddningar. Jag vill gärna dela med mig av det korta svar jag gav henne och hoppas det kan inspirera någon att jobba med miljö och sagor. Här är svaret:

Från Hayo Miyazakis film Prinsessan Mononoke kommer dessa japanska naturväsen, Kodamas. Filmen handlar om människans samspel med naturen och har många inslag av folktro och fantasiväsen.

Från Hayo Miyazakis film Prinsessan Mononoke kommer dessa japanska naturväsen, Kodamas. Filmen handlar om människans samspel med naturen och har många inslag av folktro och fantasiväsen.

Hej Lena.

Du tänker helt rätt, gör en egen saga som passar dina pedagogiska syften. Jag kan ge ett par råd på vägen. Läs mer

Tre tips om sagor

Så här i början av terminen behöver alla ny påfyllning inför en spännande höst. Jag brukar ofta gå till Sagomuséet i Ljungby . Detta är ett fantastiskt litet museum med både pedagogisk verksamhet och föreställningar. De är också väldigt innovativa. Här är två saker som de gjort senaste året.

Berättarskatten – lyssna på mängder av sagor

Sagovärlden – ett nätbaserat spel där du lär dig om sägner och folktro.

Sedan måste jag tipsa er om århundradets länksida när det gäller sagor och berättande. Det är det mest kända berättarkompaniet i Sverige som har framställt länklistan, Fabula storytelling. Fabulagänget anordnar också en internationell berättarfestival vartannat år. Om bara några veckor är det dags igen. Läs mer här.

Hen har sin naturliga plats

Hen har sin naturliga plats

Första gången jag hörde talas om att hen använts i en bok tänkte jag att det är en återvändsgränd. Säkert en instinktiv försvarsposition från min sida. Men det finns ett viktigt användningsområde för pronomenet.

Jag hörde någon som sa att det är onaturligt att använda hen men det finns ju språk som finskan som saknar könsbestämning för sina pronomen. Just nu är det endast ett fåtal genusmedvetna föräldrar och förskolor som använder det i vardagligt språk men det kommer säkert att öka.  Till alla som blir provocerade av dessa föräldrar finns bara en sak att säga: De är fria att kalla sina barn vad de vill. Den friheten vill vi alla ha så det gäller att vi alla är toleranta även om du tycker det känns konstigt att klumpa ihop hon och han. Hen är inte moget för att användas i vardagen ännu men det finns en annan, mycket passande plats för ordet.

Den platsen är självklart fiktionen. I sagans värld är inget konstigt. Någon säger säkert att det inte är verkligt att använda hen, inte ens i böcker. Är det verkligare gå på trollkarlsskola eller att läsa passionsdramer om varulvar och vampyrer? Nej, i litteraturen har hen sin naturliga hemsvist. Det blir en utmärkt diskussionsplattform för barn och vuxna då det genom att ta bort kategoriindelningen i han/ hon kommer att skava, att provocera. Vi kommer obönhörligen att fråga oss om det är en kvinna eller man? Frågor som hur vi värderar kön eller vad som definierar män/ kvinnor dyker upp i mitt blickfång. Hen kan helt klart hjälpa oss att diskutera kön genom att finnas i böckerna, filmerna och på teaterscenen.

Om hen någonsin kommer att ersätta han/ hon är omöjligt att sia om. Språk lever ett eget liv och om det sker kommer det att te sig helt normalt att använda hen. Så ut och skapa nya böcker med hen. Kiwi och Monsterhund är starten på något spännande.

Lär dig välja frihet

Lär dig välja frihet

Egentligen borde detta inlägg vara det första som skrevs på denna blogg eftersom det handlar om varför denna blogg finns, varför mitt företag Fantasiförmedlingen finns, varför jag jobbar med barn och fantasi och varför sagor och drama är mina vapen i fantasikorståget. Jag har en vision. Du har alltid ett val och valet måste alltid vara frihet på frågan om du väljer att vara fångad eller fri. Vet du förresten hur du ska välja? Läs vidare.

Fantasin är verktyget som gör att vi kan bygga upp vilka världar vi vill. Du kan placera dig i världen och se ut som du vill, göra vad du vill. Helt utan gränser. Alla har denna otroliga egenskap som kallas fantasi. Vad är det som gör att det inte är möjligt att göra alla dessa sakerna i verkligheten? Vad är det som hindrar dig, mig och alla andra från att leva våra häftigaste drömmar? Jag tror att det är möjligt. Drömmar är en del av allas liv och alltså är det en del av verkligheten. Den enda svårigheten är att veta hur vi ska överföra våra drömmar till verkligheten? Snälla förälder, snälla pedagog – var inte för realistiska. Realismen är döden för våra drömmar och våra drömmar är ritningen till våra fantastiska liv. Är det så farligt om någon vill tro på smurfar? Vad är skillnaden mot att ha skådespelardrömmar? Allt går. Sätt in batterier i smurfarna och vips så går dem. Uppfinn ett program som gör att de lagar våran mat och snart har vi Hubbotar som i Äkta människor. Du har ett val, använd dig av det.

Pedagogiskt fiske med sagor – en modell för att överföra drömmar till verkligheten

Det finns också en modell för att överföra drömmarna till verkligheten. Metoden är att använda sagor och lek. Det är en modell för organiserad lek som använder det bästa hos både dramapedagogiken och sagans olika moment som struktur och karakteristika. Jag har utvecklat modellen under alla år jag jobbat praktiskt med sagor och drama och kallar den Pedagogiskt fiske med sagor.

I korthet är modellen så här.

  • BERÄTTA • Sagorna är själva betet som lockar in barnen i leken. Det spännande, äventyret.
  • UTMANA • Alla som fiskar vet att man måste ha en bra krok. Kroken i modellen är en utmaning som måste vara meningsfull för deltagarna och som hör ihop med det du berättat.
  • LEKA • Nu ska du hala in fisken och det som börjar då är själva lekandet. Fisken sprattlar hit och dit vilket är en metafor för leken – du har inte en aning om vart undersökandet tar vägen. Det är ett undersökande som använder sig av dramapedagogikens tekniker och övningar.
  • PRATA • När väl halat in fisken måste du ta av den från kroken, utan att skada den. I modellen handlar det om att reflektera. Vi lär oss inte på ett djupare plan förrän vi satt ord på det vi gjort. Lyckas du kan du släppa tillbaka fisken i vattnet, till friheten där den nu har fått ytterligare visdom för att klara sig.
Lär dig mer om hur du jobbar med drömmar och frihet. Gå till Sagor i förskolan.
© Fantasiförmedlingen
Tre berättarövningar för barn – Slå tärning och berätta

Tre berättarövningar för barn – Slå tärning och berätta

Under tre dagar publicerar jag tre berättarövningar för barn i förskolan. Använd övningarna för att stimulera dina barn att göra egna korta sagor. Eller varför inte använda övningarna för att göra egna sagor som du själv berättar?

Vad?
Tre berättarövningar

Användningsområde?
Stimulera barn att berätta

Vem passar det?
Pedagoger i förskolan

8/2 – Måla och berätta • 9/2 – Klipp och berätta • 10/2 – Slå tärning och berätta


 3. Slå tärningar och berätta

9 tärningar med 6 bilder var. Slå tärningarna och berätta en saga med bilderna som stimulans. Passar barn och vuxna och är väldigt roligt och varierat. Själv har jag prövat med min 3-åriga dotter och hon berättar och leker med tärningarna av hjärtans lust. Dessa tärningar borde vara i varje förskolepedagogs ficka. Att ta upp på samlingen, att använda när fantasin tryter. Berätta själv en saga eller låt barnen berätta. Varför inte berätta tillsammans med barnen. Sagotärningarna finns att beställa på underbara Sagomuséet. Klicka här. Du kan också klicka in på Rorys Story Cubes, de som gör tärningarna.

Lycka till med berättandet.

Alla de tre berättarövningarna kan användas till att starta skapande lekar. Vill du lära dig mer om hur du kan skapa och använda korta sagor för barn så titta på utbildningen Sagor i förskolan. Utbildningen går att köpa till din förskola. Den kommer också att ges som en öppen heldagsutbildning i Stockholm någon gång under april 2012.

© Fantasiförmedlingen
Tre berättarövningar för barn – Klipp och berätta

Tre berättarövningar för barn – Klipp och berätta

Under tre dagar publicerar jag tre berättarövningar för barn i förskolan. Använd övningarna för att stimulera dina barn att göra egna korta sagor. Eller varför inte använda övningarna för att göra egna sagor som du själv berättar?

Vad?
Tre berättarövningar

Användningsområde?
Stimulera barn att berätta

Vem passar det?
Pedagoger i förskolan

8/2 – Måla och berätta • 9/2 – Klipp och berätta • 10/2 – Slå tärning och berätta

2. Klipp och berätta

Att berätta med stimulans av bilder är en klassisk berättarövning som finns i otaliga variationer, enkla såväl som komplicerade övningar. Jag väljer att beskriva en övning som jag framgångsrikt använt tillsammans med barn i förskolan. Även den är uppdelad i tre delar. Ni behöver massor av tidningar, helst veckotidningar i färg. Självklart går det lika bra att skriva ut bilder från internet men då missar man momentet med att klippa och handgripligen leta efter bilder i tidningar.

a. Först ska barnen klippa ur bilder i olika kategorier. Kategori (1) är Figurer, människor och djur. (2) Saker, prylar och grejer. (3)  Platser, byggnader och landskap. Under tiden som alla klipper så laminerar ni alla bilder. Det är viktigt att bilderna hålls separerade så använd olika bakgrund för de tre kategorierna. Till slut har ni tre högar med olika bilder.

b. Nu är det dags att berätta. Var inte för många utan 3-6 personer räcker. Börja enkelt med att den som berättar väljer en bild från varje kategori. Kategorierna är utvalda så att det är en huvudperson som är på en plats med en sak. Det finns ingen äventyrskategori men det kommer barnen att hitta på. Sagans form och struktur är känd av alla barn. Här följer lite tips.

  • Utmana barnen att berätta med fler bilder. Inspirera barnen att berätta mer komplext med dina utmaningar. Läs mer om hur du gör det här.
  • Efter hand kommer barnen automatiskt att bli mer djärva och använda fler bilder. Då vänder du och säger att de ska hitta på en saga med bara två bilder, en bild. Ingen bild kanske? Ju vanare de är desto mer kommer de att fabulera helt fritt.
  • Berätta två och två.
  • Lägg till flera kategorier och be barnen välja en bild från den kategorin också när de berättar. Det kan vara ansikten som symboliserar känslor. Eller yttre omständigheter som väder. Specifika saker som vapen eller kläder kan bli egna kategorier. Det finns som i allt skapande inga begränsningar.

c. Även denna övning, liksom berättarövningen Måla och berätta, kan sluta med att ni leker sagorna. Läs om det i min artikel Sagan + Leken = Äventyrsdrama.

© Fantasiförmedlingen

Läs mer

För att läsa mer om hur man kan använda Sagans struktur om man vill berätta korta sagor så rekommenderar jag att du tittar på övningen Hallsagor.

Gå en utbildning

Alla övningarna kan användas till att starta skapande lekar. Vill du lära dig mer om hur du kan skapa och använda korta sagor för barn så titta på utbildningen Sagor i förskolan. Utbildningen går att köpa till din förskola. Den kommer också att ges som en öppen heldagsutbildning i Stockholm någon gång under april 2012.

Mera välling pappa…

Tillsammans med två flaskor välling läser jag eller min fru tre böcker för min yngsta dotter Katja varje dag. Det har hon bestämt.Målet är att en välling ska räcka genom de tre böckerna och att hon somnar av den andra vällingen när vi släckt ljuset. Just nu älskar Katja böckerna om Molly Mus med sina flikar. I en bok åker Molly och hennes vänner bilar och flygplan och på varje uppslag finns en bild av det fordon de åker. Man ska öppna flikarna och leta efter en panda eller en liten katt. På sista uppslaget finns en brandbil och då letar man efter båda djuren. Vilken lycka. Jag brukar försöka hitta katten eller pandan direkt så vi håller vällingschemat men så får man inte fuska enligt Katja, hon blir skitsur. ALLA flikar måste lyftas innan man till slut hittar de små djuren. Det blir att läsa på autopilot och då funderar man på andra saker och helt plötsligt slog det mig –  banne mig om inte Katja håller på med Sagoteori i all enkelhet. Visst följer hon modellen om hur en saga är uppbyggd?

Huvudpersonen är Katja och hennes mål är att hitta katten och pandan. Flikarna är hinder eller problem i sagan, därför kan hon inte hitta djuren direkt. Vilken usel saga det skulle bli om man löser problemet direkt. Lösningen sker först när den sista fliken öppnas, när de sista djuren är hittade. Då har Katja nästan druckit ur den andra vällingen och jag känner en oro över att hon inte ska somna innan vällingarna är slut. Då börjar avslutningen i Katjas saga. Boken läggs bredvid sängen. Vi släcker.

Måtte vällingen räcka. Jag hör det bekanta ljudet av tung andhämtning. Ja, planeringen kanske håller. Men det hörs också ljud av en välling på upphällningen. Inte lika bra. Tystnad. Vågar jag påbörja uttåget? Långsamt, nästan ljudlöst frigör jag vällingflaskan ur Katjas grepp. Jag reser mig och går mot dörren genom ett hav av böcker och slängda kläder. Öppnar dörren. Sover hon? Då ropar Katja, mera välling pappa och min första tanke är – nej, Katja, efter avslutningen i sagomodellen händer ingenting, du ska sova. Jag tänker också att den här kvällen kommer att bli lång men det är inte sagoteori. Men så kommer jag på vad jag glömt men Katja kommit ihåg, återfödelsen i sagomodellen. Visst fasen, alla sagor måste ju peka mot något nytt i slutvinjetten och en tredje välling är ju en fräsch start. Katja är smartare än jag och jag blir så upprymd att jag med lätta steg går ut och gör en välling till. Jag ger Katja vällingflaskan och lägger mig på nytt bredvid henne.

Medan hon dricker ur funderar jag. Vad håller jag på med? Sagoteori och återfödelser. Jag skrattar till. Hon ville ju bara ha lite mer välling. Då vänder Katja sig om och lägger den tomma vällingflaskan på min mage. Det hörs en snabb utandning och ett ”god natt”. Knappt hörbart.

Johan Theodorsson

Läs om utbildningen Sagor i förskolan eller ta hjälp av Sagoskolan .