Ett brev till dig själv

Bli en bättre pedagog

Om du kunde säga en sak till dig själv på dagen när du började din utbildning till förskolelärare, barnskötare eller lärare, vad skulle det vara? Fantasiförmedlingen samlar under hösten 2013 in brev från pedagoger i förskolor och skolor i Sverige som kommer att bli en bok och ett föredrag hösten 2014. Målet är att de samlade erfarenheterna i breven ska inspirera läsaren till att bli en bättre pedagog. Under våren kommer Fantasiförmedlingen att publicera vissa brev på bloggen https://fantasiformedlingen.wordpress.com. Allt sker självklart anonymt för den som vill delta. Skriv ett brev du också!

Vad gör ett bra brev?

•Konfrontera en ärlig, verklig fråga som du brinner för.
•Använd dig av berättelsens form i brevet
•Starkt känslomässigt innehåll: ilska, skratt, förtvivlan, överraskning
•Ett ögonblick av klarhet eller hopp i brevet
•Beskriv ett tillfälle då du insåg att du hade fel i fråga eller ett tillfälle som gjorde din vetskap om världen större
•Max en A4

Hur skickar man ett brev?
•Email: johan@fantasiformedlingen.se
•Brev: Fantasiförmedlingen, Sten Bergmans väg 59, 12146 Johanneshov

(Idén kommer från berättaren och regissören Wendy Gourley, USA som använt detta som underlag för en teaterföreställning. Brevens mottagare var då ens 17-åriga jag.)

Drama i förskolan I – Skillnaden mellan dramaövningar och dramatekniker

Under tre dagar publicerar jag tre artiklar med dramaövningar och dramatekniker som passar för att arbeta med barn i förskolan. Använd övningarna för att göra eget drama eller ta hjälp av Fantasiförmedlingen.

Vad?
Tre artiklar om drama i förskolan

Användningsområde?
Att skapa egen dramalek

Vem passar det?
Pedagoger i förskolan Läs mer

Drama i förskolan II – Fem viktiga dramaövningar

Under tre dagar publicerar jag tre artiklar med dramaövningar och dramatekniker som passar för att arbeta med barn i förskolan. Använd övningarna för att göra eget drama eller ta hjälp av Fantasiförmedlingen.

Vad?
Tre artiklar om drama i förskolan

Användningsområde?
Att skapa egen dramalek

Vem passar det?
Pedagoger i förskolan Läs mer

Drama i förskolan III – Fem viktiga dramatekniker

Under tre dagar publicerar jag tre artiklar med dramaövningar och dramatekniker som passar för att arbeta med barn i förskolan. Använd övningarna för att göra eget drama eller ta hjälp av Fantasiförmedlingen.

Vad?
Tre artiklar om drama i förskolan

Användningsområde?
Att skapa egen dramalek

Vem passar det?
Pedagoger i förskolan Läs mer

Dramalek efter barnböcker

Kenta och barbisarna

av Pija Lindenbaum

KentaMålgrupp • 4-8 år

Vad • Dramaövning

© Fantasiförmedlingen 2013


Hur går övningen till?

Här följer ett enkelt upplägg hur man kan jobba med dramalek i samband med att man läser en barnbok. Med dramaövningar fördjupar du förståelsen av innehållet i barnboken och barnen undersöker kreativt de frågeställningar du som pedagog ställer upp.

1. Börja med att berätta/läsa historien fram till stället på bilden 

Läs mer

Att leka jämställdhet

Kom alla mina barn

Hur kan man använda en av de enklaste lekar som finns i ett jämställdhetsarbete?

Denna välkända lek innehåller så mycket. Pedagogen står på ena sidan av rummet, barnen på den andra. Pedagogen är ropare och säger ”Kom alla mina barn” och barnen svarar ”Hur då?”. Då hittar pedagogen på ett sätt som barnen ska ta sig till honom/ henne. Som katter t.ex. Hoppande på ett ben. Flyende från en eld. Det finns ingen gräns för fantasin. När alla vet hur leken går till kan barnen börja alternera som den som säger ”Kom alla mina barn ”. I leken finns rörelse. Där finns också kreativitet både i grupp (alla förflyttar sig på samma sätt) och enskilt (alla tolkar det roparen säger unikt). Det gör att barnen som deltar både kan välja att ”göra som alla andra” och ”göra det på mitt eget sätt” inom den trygga gruppen. De slussas också långsamt in mot det mer läskiga att vara ropare. Där måste man göra något helt eget utan att gömma sig bakom gruppen.

Jämställdhetsarbete med ”Kom alla mina barn”

Här finns möjligheter för pedagogen att som ropare stimulera barnen att ta nya roller. Kom som ”krammonster” om du har barn som behöver jobba med positiv kroppskontakt. Som världens snabbaste fisk om du har barn som behöver tävla lite mer. Som Hulken i högklackade skor. Som världens fulaste grimas. Bara fantasin sätter gränsen. – Erbjud de lite tystare barnen att ta platsen som ropare. Det stärker självkänslan. – När barnen är ropare har du som pedagog färre möjligheter att hitta nya erbjudanden till barnen. Kanske har du stimulerat barnen att välja komplexa sammansättningar som en kanin med huggtänder? Eller så blir det bara tigrar som springer fort? Men då kanske du kan fråga om tigrarna vill prova att springa så tyst som möjligt? För att inte väcka barnet som sover i din famn. Vill ni prova att bära barnet? Här finns ett barn till varje. Nu springer vi det fortaste vi kan.

Dramalek i förskolan – en modell

Dramalek är enkelt och tangerar vanlig lek. Även om ni inte tror att ni kan drama kommer ni att känna igen många av delarna i modellen för dramalek nedan.  Modellen har formen av en struktur och i varje del kan man välja mellan olika lekar och dramaövningar. Vare sig det gäller mer fritt drama som jag beskrev i Äventyrsdrama  eller dramaleken som jag beskriver nedan så behövs en struktur. Annars finns risken att deltagarna tappar fokus. Jag ger er en enkel form att inspireras av.

Hur använder man modellen för Dramalek?

  • Modellen är en struktur uppdelad i fem steg som beskriver händelseförloppet under ungefär en timmes dramalek.
  • I varje del kan du själv lägga in lekar, övningar osv. Här kan du läsa om övningar som passar in i modellen. Dramaövningar och lekar.
  • Om du vill kan du jobba med ett tema dvs något du vill att barnen undersöker. Låt då varje del beröra temat. Teman kan vara komplexa frågor som jämställdhet, EQ. Eller konkreta teman som skogen, färger.

Samlingen • För de första gäller det att fånga gruppens koncentration. Gör man dramaleken varje vecka så använd gärna något återkommande så att alla vet att det är dags för dramalek. Kanske en runda, kanske en enkel dramaövning. Glöm inte att formulera vad som skall hända, även för små barn. Samt vad som förväntas av dem.

  • Vad? – T.ex. rundor där alla får säga något.
  • Varför? – Hälsa – Känna av gruppen – Skapa koncentration, förväntan – Alla skall synas

Starten • Nu skall vi röra på oss på ett roligt sätt så att garden faller, masken tas av. Minimalt med eget skapande och målet är att skapa en koncentration på uppgiften enligt formeln: Lite hjärna + mycket rörelse.

  • Vad? – Rörelselekar. Sånglekar. Kullekar.
  • Varför? – Skratta – Stärka gruppen– Fokus – Leda barnen mot fantasi, kreativitet.

Kreativitet • Här leder vi in deltagarna mot målet, som är improvisation, genom att göra enklare övningar med ett visst mått av eget skapande. Fortfarande enkla dramaövningar som innehåller kreativa inslag.

  • Vad? – Enkla, tydliga regellekar med ett eget individuellt val, eget skapande.
  • Varför? – ”Släppa tyglarna” – Tillåtande – Inre bilder – Frihet

Improvisation • Målet med dramalek! Improvisation, eget skapande, ett undersökande av något tema eller händelse som pedagogen valt. Målet är eget, fritt skapande. Pedagogen måste släppa taget om gruppen. Det är viktigt att hela gruppen går med på att det är på låtsas. Om alla tror på ”den stor lögnen” dvs fiktionen kan vad som helst hända. Om någon inte tror på fiktionen finns risken att den personen förlöjligar de som skapar i låtsasvärlden.

  • Vad? – Dramaövningar med eget skapande. Att undersöka något.
  • Varför? – Skapa själv – Huvudövning – Empati – Samarbete – Uppgifter att lösa – ”Allt är tillåtet”

Avslutningen • Här är det dags att sätta ord på vad vi gjort, det vi undersökt. Det bör vara någon slags dramaövning där deltagarna får reflektera över dagens händelser. Ha en ritual så alla deltagare vet att dramaleken är slut. Välj bland dramaövningar som är avslappnande eller något enkelt och roligt med ett tydligt slut på övningen.

  • Vad? – En lugn sång. En runda. Reflektionsövningar. Avslutningsritual.
  • Varför? – Varva ner – Reflektion – Eftertanke – Hej då – Nu är det slut – Nu är det inte på låtsas längre
Vill du lära dig mer om dramalek så klicka på Drama i förskolan.
Johan Theodorsson, Fantasiförmedlingen
© Fantasiförmedlingen 2011

Sagan + Leken = Äventyrsdrama

Sagans form är utmärkt som struktur för kreativ och skapande lek. Formen är känd för alla barn långt ner i åldern. Redan ettåringar förstår strukturen genom att föräldrarna leker med barnet. 

  • Det kom en liten mus (Huvudpersonen)
  • Som skulle leta hus (Målet)
  • Inte här, inte där (Hinder)
  • Men där (Lösningen)
  • Det slutar lyckligt och barnet får en kram efteråt (Avslutning och lärdom)
Sagan är alltså utmärkt stöd för pedagogisk lek eftersom alla förstår strukturen. Hur kan man då jobba om man vill skapa lekförutsättningar med sagans hjälp? Här är ett förslag på skapande lek eller drama som passar alla åldrar i förskolan från 1,5 år och uppåt. Ni kommer att känna igen många av delarna. Jag kallar formen Äventyrsdrama.

Var är vi?

Platsen – Det är spännande att ta sig till andra platser. Sagor, drama och lek rör sig helt självklart mellan spännande platser, olika tidsepoker och konstiga världar. Antingen bestämmer du som pedagog platsen eller så bestämmer barnen. Det känner ni själva vilket som passar er grupp för tillfället.

  1. Overhead – Använd overhead om ni har möjlighet till det. Förbered tre overheader med bilder på olika platser som tex en skog, rymden eller havet. Sedan frågar du: Vilken av platserna vill ni åka till idag? Har ni inte overhead finns det ju andra saker att ha. Gröna och bruna tyger blir en skog. 8 stolar och rep blir ett rymdskepp eller lika gärna en ubåt.
  2. Musik – I en dator har du förberett musik som passar till overhaedbilderna. Eller så får barnen välja. Ha inte för många val. Två eller är lagom.

Nu har ni platsen men vem befinner sig där?

Vem handlar det om?

Huvudpersonen –  I alla lekar och även i sagor finns det huvudpersoner. Barn tar naturligtvis den rollen själva. Två saker är värt att tänka på.

  1. Ju yngre barnen är desto mer jobbar man med en kollektiv roll dvs att alla gör samma figur. Barn är ju också mästare på att hoppa ut och in i roll.
  2. Det behövs egentligen inte ens en roll utan det kan vara de själva som är huvudpersoner och reser iväg på fantasiresan.
När ni hittat på vilka som det handlar om är det bra att hitta attribut. Vad behöver en rymdfarare? Om ni har tid kan ni självklart bygga saker. Hjälmar, verktyg och annat som behövs. Kanske ska huvudpersonerna ha några speciella kläder? Leta bland allt som finns på förskolan. Mitt tips är att ha så lite som möjligt. Mycket prylar i en organiserad lek har en tendens att ta udden av fantasin. Men det är ingen sanning. Nu är det hög tid att bestämma vad som ska hända i leken.

Vad är det för uppdrag?

Målet – För att det ska vara ett uppdrag måste vi ha ett mål med vår lek? Vad är det som ska hända? När målet är uppnått får vet vi att leken snart är slut. Här kommer några tips att välja mellan för att starta leken.

  • Ett brev. Du har förberett ett brev. Där står det vad uppdraget är. ”Rymdskeppet Ior har motorproblem. Ta er dit och hjälp dem. Det är bråttom, deras luft räcker bara i 3 dagar.” Har du gett barnen tre olika val ovan så behöver de även här ha tre förberedda brev.
  • Barnen bestämmer. Ställ frågan. Nu har vi en ubåt. Den är startklar. Vart ska vi åka med den? Fånga den första idén som kommer upp och bygg upp ett uppdrag som ni ger er iväg på.
  • Ett föremål som stimulans. En nyckel. En ask. Ett smycke. Vad som helst som kan få igång fantasin. ”Titta en spegel. Vems är den tror ni?” Haka på barnens idéer och ge er iväg på äventyr.
Nu har ni startat. Men ni får inte komma för fort fram till målet, då upphör leken. Därför behövs det motstånd.

Utförandet

Hinder – För att det ska bli en lek måste det finnas hinder. Skulle man nå målet direkt så tar ju leken slut. Alltså är det helt naturligt för alla som leker att själva lägga in hinder i leken. Barnen vill att ju leken ska fortsätta. De är som sagt vana vid formen men det kan behövas lite hjälp ibland. Dels för att få rätt riktning på leken och dels för att det ibland kan vara svårt för barnen att komma med idéer. I nya grupper till exempel eller om gruppen har svårigheter. Här är några förslag som kan passa.

  • Musik och ljud – Stormar, regnljud, billjud, djurljud. Allt finns gratis på nätet. Klicka här. Dessutom kan ju musik få betydelsen av hinder. En läskig skog – använd spännande musik. Meteorregn – vilken musik skulle passa här?
  • Hitta saker. Släng in ett föremål och se vart det tar er.
  • Nya platser. En flod dyker upp i skogen. Hur tar vi oss över den?
  • Hunger. Hur hittar man mat i havet, rymden eller skogen?
Uppdraget slutförs

Lösningen – Alla sagor har ett slut liksom alla lekar. Försök hitta en lugn punkt i leken precis innan ni ger er iväg på den sista delen av uppdraget. Det brukar vara ett bra tillfälle att fråga barnen om vad de känner, att jobba med fördjupning. Är de inne i leken är spänningen som störst precis innan det sista avgörande momentet. Samlas. Ta vara på denna stund. Här är några tips.

  • Förbered något. Det är inte nödvändigt att förbereda något. I princip vet man ju inte vart leken tar vägen. Men om du vet det kan du förhöja spänningen genom att förbereda något. Finns lösningen i en kista som de måste öppna? Eller måste de utföra något som en sång, en ramsa som ni då självklart har övat på?  Eller måste de hitta något på vägen som ger dem lösningen? En nyckel? En magisk sten?
  • Musik återigen. Att använda musik kan hjälpa till att höja spänningen och är en självklar hjälp i detta avgörande skede av leken.
Vilan efter

Avslutning och lärdom – Självklart slutar leken lyckligt. Nu är ubåten tillbaka i hemmhamnen. Rymdskeppet står i sitt hangar. Var ni i skogen är ni hemma igen. Ta av kläderna och lägg tillbaka attributen. Vår belöning blir kanske en fest.

  • Ha en fest. Frukt duger utmärkt i rymden.
  • Reflektion. Fråga alla vad de tyckte var spännande, läskigt, roligt eller tråkigt på uppdraget. Vilka är de förlösande reflektionsfrågorna?
Det här ett bekant sätt att leka med barn i förskolan för många av er. Alla kanske inte känner till att leken ofta följer sagans struktur. Jag vill att ni ska se styrkan att använda sig av en form, en struktur i leken. En struktur är en trygghet att vila sig på och är den så fri som jag beskrivit den ovan blir inte formen hämmande för kreativiteten utan tvärtom så stimulerar den och hjälper barnen att gå över sina egna gränser.
© Fantasiförmedlingen 2011

En saga för samlingen i förskolan

Hösten är samlingarnas tid. Det är nu formen ska sättas och den ska vara ända fram till juni nästa år. Experimentera, chansa är mitt tips. Och varför inte ta en saga till hjälp. Många barn är nya i sina grupper så det är viktigt att jobba gruppstärkande och att alla individer tillåts ta plats i gruppen. Det är lite läskigt för nya barn och vuxna också för den delen. Det viktigaste för en grupp är att alla känner att de har handlingsutrymme. Hur kan man göra det med sagor? Här är ett förslag.

• Först väljer du en saga som berör dig och barnen. Temat spelar mindre roll. Det viktiga är att du tycker om sagan.
• Spänn upp ett tyg. Använd klämmor, snören. Gör det enkelt. Det tar inte många sekunder att spänna upp ett tyg men det är effektivt. Detta är ett sätt att tala om för barnen att ”nu händer det något”. Tyget samlar koncentrationen.
• Samla gruppen. Eventuellt kan du ha en ritual som start. Läsa en ramsa tillsammans, dela ut osynliga sagobiljetter osv.
• Börja berätta. Nu har du förberett tre ställen i sagan där du ska göra uppehåll. Vi dessa tillfällen utmanar du barnen att agera, det blir drama av sagan. Om de i sagan kommer fram till en skog frågar du: Vill ni följa med till skogen? Ja, ropar barnen. Kom, säger du, och för barnen bakom tyget. Det blir magiskt där bakom och ni slutar med att återvända till sagoplatsen och sagan fortsätter. Om man möter ett djur i sagan kan alla vara djuret. Blåser det i sagan är alla havet. Osv.

Några tips.
• Efter hand kan man låta mindre grupper gå bakom tyget och komma fram till de andra i grupp. Som en karaktär i sagan. Kanske möts flera karaktärer. Börja gärna i helgrupp så att alla får chansen att växa in i gruppen.
• Till sist kan man gå en och en. Börja med att alla, en och en, får låta bakom skynket. Hur låter en krokodil? Det är garanterat lättare för någon som är blyg att agera bakom tyget. Det blir som en rolig lek mitt i sagan.

Lycka till. 

Johan Theodorsson, Fantasiförmedlingen

© Fantasiförmedlingen 2011