Fantasin som pedagogisk metod

farggladJohan Theodorsson är berättare och dramapedagog har arbetat med berättande, sagor och drama i förskolan sedan 2005. Han är en populär utbildare och föredragshållare och expert på hur man kan använda fantasin som pedagogisk metod och hur man knyter samman berättande, kreativitet och lek.

Du kallar din lekmodell för ”Pedagogiskt fiske med sagor”. Kan du beskriva vad du menar med det?

Läs mer

Drama i förskolan I – Skillnaden mellan dramaövningar och dramatekniker

Under tre dagar publicerar jag tre artiklar med dramaövningar och dramatekniker som passar för att arbeta med barn i förskolan. Använd övningarna för att göra eget drama eller ta hjälp av Fantasiförmedlingen.

Vad?
Tre artiklar om drama i förskolan

Användningsområde?
Att skapa egen dramalek

Vem passar det?
Pedagoger i förskolan Läs mer

Drama i förskolan II – Fem viktiga dramaövningar

Under tre dagar publicerar jag tre artiklar med dramaövningar och dramatekniker som passar för att arbeta med barn i förskolan. Använd övningarna för att göra eget drama eller ta hjälp av Fantasiförmedlingen.

Vad?
Tre artiklar om drama i förskolan

Användningsområde?
Att skapa egen dramalek

Vem passar det?
Pedagoger i förskolan Läs mer

Drama i förskolan III – Fem viktiga dramatekniker

Under tre dagar publicerar jag tre artiklar med dramaövningar och dramatekniker som passar för att arbeta med barn i förskolan. Använd övningarna för att göra eget drama eller ta hjälp av Fantasiförmedlingen.

Vad?
Tre artiklar om drama i förskolan

Användningsområde?
Att skapa egen dramalek

Vem passar det?
Pedagoger i förskolan Läs mer

Får en tiger vara sån?

TigerDet här är en historia om drama med barn. Framförallt ett barn. George. Han var inte med på dramat utan sprang mest runt och utstötte ljud. ”Kom alla mina barn.” ”Hur då?” ”Som tigrar av porslin?” Barnen kommer emot mig, långsamt, lite stelt. Någon springer, ofta en kille, alltid George. Han morrar och fräser. Men de flesta väver ihop den starka tigern med det sköra porslinet och kontrasten hos barnen är obetalbar. De vet att porslin lätt går sönder om det faller i golvet. Det testade vi för en vecka sedan. En porslinsdocka köpt på loppis för 5 kr fick möta sitt öde i tusen bitar. Någon ryter i falsett, lågt. En annan fäller ut sina klor men håller nästan på att ramla och får kompensera så inte porslinet i hennes tiger går sönder. Lite fniss hörs. Någon säger ”Får en tiger vara sån?”

Jag möter barnen med ”tigergodis” och klappar dem bakom öronen. Läs mer

Dramalek efter barnböcker

Kenta och barbisarna

av Pija Lindenbaum

KentaMålgrupp • 4-8 år

Vad • Dramaövning

© Fantasiförmedlingen 2013


Hur går övningen till?

Här följer ett enkelt upplägg hur man kan jobba med dramalek i samband med att man läser en barnbok. Med dramaövningar fördjupar du förståelsen av innehållet i barnboken och barnen undersöker kreativt de frågeställningar du som pedagog ställer upp.

1. Börja med att berätta/läsa historien fram till stället på bilden 

Läs mer

Kerstin pratade inte på förskolan

Historien om KerstinKerstin

Jag arbetade fem år i Visättra som dramapedagog på fem förskolor. Jag kom till samma grupper en gång i veckan och när jag hade en ny grupp ville jag ha så lite information om barnen som möjligt för att inte ha några förutfattade meningar. Riktigt viktiga saker behövde jag naturligtvis veta. En gång fick jag förmånen att jobba med Kerstin som kom från Ungern. Hon log hela tiden och första gången i dramarummet var hon det enda av åtta barn som var helt tyst. Läs mer

Att leka jämställdhet

Kom alla mina barn

Hur kan man använda en av de enklaste lekar som finns i ett jämställdhetsarbete?

Denna välkända lek innehåller så mycket. Pedagogen står på ena sidan av rummet, barnen på den andra. Pedagogen är ropare och säger ”Kom alla mina barn” och barnen svarar ”Hur då?”. Då hittar pedagogen på ett sätt som barnen ska ta sig till honom/ henne. Som katter t.ex. Hoppande på ett ben. Flyende från en eld. Det finns ingen gräns för fantasin. När alla vet hur leken går till kan barnen börja alternera som den som säger ”Kom alla mina barn ”. I leken finns rörelse. Där finns också kreativitet både i grupp (alla förflyttar sig på samma sätt) och enskilt (alla tolkar det roparen säger unikt). Det gör att barnen som deltar både kan välja att ”göra som alla andra” och ”göra det på mitt eget sätt” inom den trygga gruppen. De slussas också långsamt in mot det mer läskiga att vara ropare. Där måste man göra något helt eget utan att gömma sig bakom gruppen.

Jämställdhetsarbete med ”Kom alla mina barn”

Här finns möjligheter för pedagogen att som ropare stimulera barnen att ta nya roller. Kom som ”krammonster” om du har barn som behöver jobba med positiv kroppskontakt. Som världens snabbaste fisk om du har barn som behöver tävla lite mer. Som Hulken i högklackade skor. Som världens fulaste grimas. Bara fantasin sätter gränsen. – Erbjud de lite tystare barnen att ta platsen som ropare. Det stärker självkänslan. – När barnen är ropare har du som pedagog färre möjligheter att hitta nya erbjudanden till barnen. Kanske har du stimulerat barnen att välja komplexa sammansättningar som en kanin med huggtänder? Eller så blir det bara tigrar som springer fort? Men då kanske du kan fråga om tigrarna vill prova att springa så tyst som möjligt? För att inte väcka barnet som sover i din famn. Vill ni prova att bära barnet? Här finns ett barn till varje. Nu springer vi det fortaste vi kan.

Drömmarnas port – en reflektion

Drömmarnas port är ett drama om rätten till sin egen dröm. Om rätten att få vara som man vill. Rätten att göra det man vill. Allt samlat i den tillåtna drömmen. I två dagar har jag och 75 elever prövat vart våra drömmar skulle föra oss. Det blev ett av de mest fantastiska projekt jag varit med om. Inget arbete jag gjort har varit så omfattande, så omtumlande, så kreativt lyckat. Och utgången av projektet vet jag ännu inte. Två veckor innan dramat fick barnen rita sina högsta drömmar. Efter dramat har de fått samma fråga igen och jag väntar fortfarande på dessa drömmar. Allt började med en film och så här gick det till.

Drama –  Detta handlar om drama. Vad är det? Jo, tillsammans bygger jag, eleverna och pedagogerna upp en fiktion som vi vandrar ut och in i under de här två dagarna. Det är viktigt att ALLA tror på fiktionen. Vi som vuxna måste försöka inspirera eleverna.

Film ett – före dramat

Dagen före dramat vill jag att eleverna ser en kort film på datorn. Det är en kort ”teaser” om vad som kommer att hända under dramat. Jag skickar den som en länk på YouTube.

Handling – Huvudintrigen i dramat är följande. ”Drömmarnas port” har hittats. Men porten fungerar inte. För att den ska börja fungera måste eleverna utföra uppgifter. Allt avslutas med att eleverna symboliskt kommer att få gå igenom ”Drömmarnas port”.

Pedagogernas uppgift – De kommer att stödja barnen i uppgifterna. Ibland sker de i helgrupp, ibland i mindre grupper. Uppgifternas storlek kommer att variera. Vissa kommer att gå snabbt, andra tar längre tid.

Min uppgift – Jag leder hela dramat, introducerar alla uppgifter. Jag kommer att vandra mellan klassrummen när eleverna jobbar. Det är omöjligt att säga exakt när jag kommer att vara i vilket klassrum just nu. Jag kommer att vara tydlig med vad som gäller.

Schema – Vi kommer att följa ett schema som är bifogat. Men som i allt kreativt arbete vet man aldrig exakt hur lång tid allting tar. Vissa saker tar längre tid, andra går snabbare. Därför måste alla vara beredda på att schemat kan ruckas under de här två dagarna. Jag kommer att vara tydlig med alla ändringar som sker.

Material – Vi jobbar med kreativt material. Papper, kritor, pennor, lim, saxar, lera osv. Dessutom hoppas jag att ni har digitalkameror, datorer, högtalare. Tyger, utklädningskläder kan eventuellt behövas så det kan vara bra att veta var ni har såna grejor men de behöver inte plockas fram.

Film två – efter dramat

Som avslutning på projektet kommer ytterligare en film. Drömmarnas gudinna kommer i filmen att ställa samma fråga som barnen fick före dramat: Vad är din högsta dröm?

Har elevernas drömmar förändrats?