Berätta en saga

I tre artiklar ger jag att ge min syn på hur man använder sagor framgångsrikt i förskolan. Först ut var Berätta en saga. Detta är artikel två och jag kallar den Gör en saga. Sista artikeln kallar jag Lek en saga och kommer under våren 2013.

Berätta en saga

Att berätta en saga är enkelt men inte nödvändigtvis lätt. Bra förberedelse är, som i allt man gör, A och O för ett lyckat resultat. Jag skulle med denna artikel vilja förmedla hur enkelt det kan vara att berätta. I princip kan du ta vilket föremål som helst och berätta en historia om det. Det kan ALLA. Men ska du påverka din publik och använda sagan pedagogiskt, vilket förmodligen är målet, bör du känna till en del saker om berättande som kommer att göra dig mer framgångsrik i sagans värld.

Grundinställning när du berättar

Att våga chansa
Att vara nyfiken
Att gilla det du gör

Dessa tre sanningar gäller inte bara när man berättar sagor utan om allt du gör. Livet består av en massa omständigheter som du inte har en aning om. Hela livet är en chansning. Det bästa du kan göra mot de omständigheter du inte vet något om är att vara nyfiken. I stället för att ställa upp en försvarsmur mot det okända så vinner du så mycket mer på att vara nyfiken. Nya erfarenheter och perspektiv. Glädje och sorg. Känslor. Liv.

Så släng dig ut i en ny berättelse och se hur barnen tar emot den. Var nyfiken och se hur de reagerar. Vad tycker de om i berättelsen? Vad påverkar barnen känslomässigt? Välj en saga som du själv gillar, då är chansen så mycket större att du förmedlar en attraktiv utstrålning. Det gillar alla.

Tre nödvändiga ingredienser i en saga

Sagor och berättelser kan handla om precis vad som helst. Men det finns några nyckelbegrepp som måste ingå, annars fungerar det inte, din berättelse blir tråkig.

1. Enkelhet – En helhet, en egen värld, ett problem

Allt i sagan/ berättelsen måste relatera till huvudfrågan. Ju mer du berättar som INTE hör ihop med huvudfrågan ju mer tappar du dina åhörare.

2. Spänning – En förväntan som tillfredsställs på slutet

Alla historier innehåller något som vi inte får svar på förrän i slutet av historien. Är allt blottlagt från början finns ingen spänning och tyvärr finns snart ingen som lyssnar heller.

3. Känslor – Engagera genom känslor

Detta är den starkaste ingrediensen i sagan. Lyckas du beröra dina åhörare kan du vara säker på en sak – de kommer ihåg både dig och ditt budskap.

Berättarteknik

Berättarteknik har endast en avsikt – att du ska bli så bra som möjligt på att framföra just ditt budskap. Då måste du vara medveten om vad som egentligen påverkar din publik. Rösten, kroppsspråket, innehållet. Nyckeln är att inte jämföra sig med andra utan att utgå från dig själv. Det är då du kan göra underverk.

a. Dina instrument – Rösten och kroppen

Med rösten och kroppen kan du skapa variation i ditt berättande. Det handlar om att ratta in olika lägen. Prata snabbt eller långsamt, skrika eller viska. Röra sig eller vara stilla. Vad som passar och när det passar är svårare att veta och samma visa gäller här – CHANSA. Erfarenhet ger dig svar.

• Heathcotes motsater

Dorothy Heathcote var en pionjär inom dramapedagogiken. Hon lanserade tre motsatspar som man kan använda för att göra ett budskap mer attraktivt. Fundera över hur du kan använda begreppen? Målet är att användandet av begreppen ska förstärka din historia, förstärka känslorna i sagan. Det är när vi är känslomässigt berörda som vi kommer ihåg vad vi sett och upplevt.

– ljud/ tystnad
– rörelse/ stillhet
– ljus/ mörker

b. De fyra berättarna

Vem berättar egentligen? När vi berättar sagor är vi hela tiden olika berättare. Är vi medvetna om dessa berättare kan vi använda de som en styrka för att nå vår publik med olika syften.

Du – som dig själv. En reflekterande fråga till barnen som ”Vad tror ni trollet kände när barnen retade honom?” tillhör denna kategori. Du distanserar dig från berättelsen för att föra in teman från fiktionen in i verkligheten. Du kan tex också göra egna reflektioner. ”Jag känner mig lite rädd, gör inte ni det.”
Du – som berättaren. Grundinställningen. ”Då gick älvorna vidare över berget.” Handlingen förs framåt.
Du – som en roll. Du går över och spelar en roll för en stund i berättelsen. Syftet kan tex vara att låta barnen möta en karaktär i sagan. Eller helt enkelt för att förstärka känslan. Känn skillnaden mellan att: ”Då hördes ett skrik från varulven” eller om du gör skriket själv som varulv.
Publiken. ”Kan ni alla låta som regnet?” Gör barnen det är de med och berättar historien.

c. Ditt innehåll – Manus, musik och attribut

Att skapa ett manus där du är fri. Gör inget manus som du ska lära dig utantill. Skapa öar i stället dvs platser i berättelsen som du ska till. Däremellan är det ytterst viktigt att känna sig fri.
Musik och attribut som hjälper inte stjälper. Grunden är att inte ha någonting. Varje sak som du tar in innebär teknik som du måste repetera in. Välj med omsorg och MOTIVERA varför du tar med musik eller andra attribut. Hur kan de hjälpa dig?

d. Dina medskapare – Rummet och dina lyssnare

Lär känna din publik. Hur kan du engagera dina lyssnare till att bli medskapare? Övningar? Diskussioner? Frågor? Och självklart genom bra historier som berör känslomässigt.
Rummet får aldrig bli ett hinder. Tvärtom måste det inspirera dig hur det än ser ut, hur det än är möblerat. Använd rummet och det som finns där. En stol blir en kulle. Rör på gardinen när det blåser.